1+1= lång dag.

Hink plus...


...Coca Cola är lika med...


magsjukt barn.

Glassig rea.

När glassen reas ut för en femma, ja då har till och med jag råd att unna mig en. Glassigt.

En mycket kulturell dag helt utan barn.

Helt utan barn umgicks jag och C på tu man hand. Vi spanade in en rätt torftig Bollywoodutställning.


Samt en utställning om Vodou (eller som vi lärt oss att det heter via Hollywood, voodoo.) En religion fylld av speglar. Många utav dom smyckade med Lucifer. Både läskigt och superrysligt.


Dockor föreställda döda människor. Nästan alla huvuden innehåller här riktiga kranier. Det var också läskigt. Detta är en utan av dom finaste. Vågade inte fota dom läskiga eftersom dom var fylld av onda krafter.

Tanfen är utbytt.

Z käkar godis så tänderna trillar ur mun. Sån tur tycker E eftersom tandläkaren då kommer om natten och belönar en med pengar. På så vis.

Godis är gott.

Kärlek i trappen.

Söta grannflickan M frågade E om han var kär i henne. E svarar
- Ja. Om du är i mig.
M - Ok. Då är jag det.

Kärlek på dagis.

A berättar för E att hon är jättekär i N. E ser fövånad ut och utrbister
-Men jag då? Jag är ju kär i dig!
A - Men mina barn kan ha två pappor.
E- Ja det kan dom för du är kär i mig också.

Skor, stjärtstol och bröd.

Äntligen har vi hittat en hyfsat billig affär med både kläder och skor till pojkarna. Våra kräsna små liv. Z hade till och med svårt att välja, det har väl aldrig hänt förut. Valet föll på skon längst til höger.


Affären bredvid säljer stolar. Märkliga sådana.



Precis så här ska rostebröd se ut.

Köttkorv.

Här ser ni E´s första köttkorv.


Och här ser ni E. Sjukt stolt och lycklig över att få börja äta kött.



Mums tyckte E. Synd och skam tyckte jag.
Men till och med min veggo-vapendragare Z har gått över på köttsidan.


Och så här mycket åt han. Kanske finns hopp ändå.



Tack och hej för idag.

Älskade lilla barn.

Vissa dagar är man lite extra glad över att man fått äran att vara mamma till lilla E. Som idag till exempel. På dagis har han knåpat ihop den här fina presenten. Med hjärta och allt.


En väl inslagen teckning. Bokstäver och små krumelutter.


Inget har lämnats åt slumpen här inte. Det stora X:et på baksidan ska signalera icke ätbart. En sån tur. Tack fina, älskade ungen min.

En pojken med banan.

Det straffar sig.

Trot eller ej men igår skedde underverk. Gick upp som vanligt klockan 06.15 och gjorde något ovanligt. Sprang. Tror det knappt själv. Men det kändes som att det var dags för det nu.
I dag kom straffet. Snuva, halsont och regn. Inga springskor denna morgon inte.

Pojken och mustaschen.

2-0.

Det finns dom som säger att fotboll måste upplevas live. Med tanke på biljettpriserna tycker jag att det är lite snobbigt att säga så. Storbildstv med likasinnande går också fint.


Särskilt när världens bästa lag vinner. Dagens resultat, IFK-Hammarby 2-0.

Tack. Och adjö.

Det finns inga ord som skulle göra dig rättvis. Finns inga ord som beskriver smärtan eller saknaden av dig. Men det finns heller inga ord som beskriver hur det var att få lära känna dig, att få ha dig i min närhet. Så vackra ord finns inte. Ord som kärlek och lycka räcker inte till. Dom blir små och betydelselösa jämfört med dig. Allt jag kan säga är tack. Tack för att jag fick vara en del av ditt liv. Tack lilla, underbara, söta du. Tack fina du.

Rena cirkusen.

Äntligen öppnade kakaffären Lidl på Linnégatan och vi var på plats för att fylla picknickkorgen.


Men först en tur på Naturhistoriska. Igen.
Där gav dom svaret på något jag länge undrat.


I dag var alla djur pussdjur. Pussfiskar.


Pussodil.


Pusspadda.


Någon form av Pussäl.


Pussbjörn.


Pussapa.


Pussefant.


Picknick i höstväder.



E var söt,


knasig,


glad och


lite flörtig.


Som om inte detta var nog lekte vi av oss på Plikta.


Där träffade vi några läskiga typer och E matade cirkushästar.

Det finns inga dåliga kläder bara...

Kanske ett av världens längsta föräldramöte. Kom dit i solsken och i fullt dagsljus. Folk åt glass, solade och mådde bra.
Åkte hem i mörker, kylan gjorde ett ordentligt intråg denna kväll. Dessutom var det rätt folktomt.


Dessutom är jag säker på att det spökar i huset mittemot hållplatsen. Extra mycket kalla kårar med andra ord.


Tur att jag var mycket förståndigt klädd med både halsduk och mössa. Bra där.